In three words I can sum up everything about life

It goes on.

Ensam är stark?

"Relationslöshet är inte bra för din hälsa. Det har visat sig att en ensam livsstil ökar vår sårbarhet för stress, försvårar sömnen, allmänt ökar sjukdomsbenägenheten och förkortar livet."

Geocaching

I söndags följde jag med Erik ut på en promenad och provade geocaching för första gången. Efter en halvtimmes letande, men utan skatt, var jag som frälst. Vad roligt detta var! Nu måste jag fixa en mobiltelefon med GPS så jag kan köra igång på riktigt. Vilket härligt sätt att besöka nya platser eller att ha någonting att göra när man kommer till en ny plats.

På den här bron någonstans finns en skatt att hitta. Frustrerande men roligt!

När en dörr stängs öppnas en annan..

Tack och åter tack för helgen som var.
Ett år har gått. Ett år fullt av känslor och tårar.
Tack alla ni som finns där för mig.
Slutligen, skäms lite för att säga det,
men oj vad jag är bra! Oj, vad jag är stark.

You can't get what you want till you know what you want

Den här världen är förvirrande.
Ena dagen vet man precis vad man vill, andra dagen är det precis tvärtom.
Rädsla kontra trygghet. Förändring kontra möjligheter.. eller var det samma sak? Allt är ju relativt.

Annars då?
Jo jag var ute i helgen, första gången på ganska länge. Samma sak som förr, häng på Kellys och vidare till båten. Halv fyra på natten satt jag och grät och sa i telefonen "Det är inte det här jag vill i mitt liv, det måste finnas nått mer!" Tog mig till tunnelbanan och gick av några hållplatser senare. Skulle bara handla mig en chokladbit i automaten och vips var alla människor borta utom jag och en man till. Jag fick en svag känsla av panik men försökte intala mig själv att det inte var någon fara. Så börjar mannen prata med mig och jag svarade bara "Låt mig va". Sen gick jag därifrån, drog upp telefonen och ringde igen. Med paniken växande och en man i hasorna precis efter. Varför låter han mig inte va?

Veckans dåliga:
Tveksamhet
Kackerlackor i huset
Tunnelbanan
Alkohol

Veckans bästa:
Riktiga vänner
Musikaler
Hjälten som skrämde bort mannen
Kladdkakemuffins

Hur mår du?

-Jo, jag mår bra tack! Hur är det själv?

Den här frågan får jag minst 20 ggr varje dag av människor runt omkring mig. Och svaret är konstant. Det är bra. Bra. Bra? Vaddå bra? Det är inte bra. Det är skit. Även det känns konstant. Men jag orkar gå upp ur sängen, jag orkar gå till jobbet, jag orkar uppenbarligen kämpa för att saker ska bli bättre. På jobbet är jag som en annan person. Fixar,trixar, tar på mig ansvarsområden, jobbar, jobbar, jobbar. Men det är ju mitt jobb som jag lever för just nu. Där känner jag mig behövd och uppskattad. Det är väl mitt jobb jag är bra på?

Ärligt är jag är vilsen och rädd. Idag frågade en vän mig "Hur mår du, med handen på hjärtat?" Jag kunde inte svara bra och då kommer tårarna på en gång.

Min största önskan nu är att kunna svara Okej. Och faktiskt mena det.