Hur mår du?

-Jo, jag mår bra tack! Hur är det själv?

Den här frågan får jag minst 20 ggr varje dag av människor runt omkring mig. Och svaret är konstant. Det är bra. Bra. Bra? Vaddå bra? Det är inte bra. Det är skit. Även det känns konstant. Men jag orkar gå upp ur sängen, jag orkar gå till jobbet, jag orkar uppenbarligen kämpa för att saker ska bli bättre. På jobbet är jag som en annan person. Fixar,trixar, tar på mig ansvarsområden, jobbar, jobbar, jobbar. Men det är ju mitt jobb som jag lever för just nu. Där känner jag mig behövd och uppskattad. Det är väl mitt jobb jag är bra på?

Ärligt är jag är vilsen och rädd. Idag frågade en vän mig "Hur mår du, med handen på hjärtat?" Jag kunde inte svara bra och då kommer tårarna på en gång.

Min största önskan nu är att kunna svara Okej. Och faktiskt mena det.