Den här världen är förvirrande.
Ena dagen vet man precis vad man vill, andra dagen är det precis tvärtom.
Rädsla kontra trygghet. Förändring kontra möjligheter.. eller var det samma sak? Allt är ju relativt.
Annars då?
Jo jag var ute i helgen, första gången på ganska länge. Samma sak som förr, häng på Kellys och vidare till båten. Halv fyra på natten satt jag och grät och sa i telefonen "Det är inte det här jag vill i mitt liv, det måste finnas nått mer!" Tog mig till tunnelbanan och gick av några hållplatser senare. Skulle bara handla mig en chokladbit i automaten och vips var alla människor borta utom jag och en man till. Jag fick en svag känsla av panik men försökte intala mig själv att det inte var någon fara. Så börjar mannen prata med mig och jag svarade bara "Låt mig va". Sen gick jag därifrån, drog upp telefonen och ringde igen. Med paniken växande och en man i hasorna precis efter. Varför låter han mig inte va?
Veckans dåliga:
Tveksamhet
Kackerlackor i huset
Tunnelbanan
Alkohol
Veckans bästa:
Riktiga vänner
Musikaler
Hjälten som skrämde bort mannen
Kladdkakemuffins
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar